Tidigare i somras var han på EM för ponnys. Då gick det inget vidare och Karlstadsryttaren missade finalen med tre platser. Men i SM gick det desto bättre.
– Allt stämde i hoppningen, säger Ågren och fortsätter:
– Det här känns givetvis bra, det är min första SM-medalj.
Men målsättningen var inte satt såpass högt innan SM började.
– Nej, målet var att ta sig till final.
• Hur tycker du att samarbetet mellan dig och Cardina fungerar?
– Det fungerar bra. Det sägs ju att man lär känna sin häst fullt ut efter ett år och det är ungefär så länge som jag har ridit på henne.
Cardina har funnits med hos familjen Ågren sedan barnsben. Uppfödd i Skattkärr har Filips far tagit hand om henne – tills det var dags för sonen att börja rida på stoet.
– Han har haft henne fram till nu egentligen. Jag har fem hästar och tre ponnys.
Och nu siktar Karlstadsryttaren högt. SM-medaljen borde egentligen bara vara början på en framgångsrik karriär – om man får tro honom själv.
– Jag vill bli bäst. Sveriges nästa Rolf-Göran Bengtsson. OS var en liten besvikelse när man tittade på det, och det var ju tråkigt att Rolf-Görans häst skadade sig. Men när det är stora tävlingar så är det inte alltid den bäste som vinner… Det kan alltid hända så mycket med nedrivningar och så.
Men för att ta sig till toppen krävs det uppoffringar. Något som Ågren anammat rejält.
– På sommarlovet har jag gått ner till stallet vid nio på morgonen, ätit lunch och sedan gått upp till huset igen på kvällen. Nu när jag har börjat skolan så lägger jag kanske fyra timmar om dagen på ridningen.
• Hur klarar du av det?
– Nu ska jag gå första året på Karlstads idrottsgymnasium med inriktning på ridsport. Så då blir det skola, hem till stallet och sedan lite pluggande på kvällen.
• Skolan blir inte lidande av det?
– Lite kanske. Sedan umgås jag mest med folk jag tävlar med. I skolan hinner man träffa lite kompisar på håltimmarna och rasterna. Annars är det mesta stallet.
Filip Ågren passar även på att ta död på myten om att hästhoppning ska vara en tjejsport.
– Det är mest i Sverige som det har blivit så. Kolla på Tyskland. Där är det tvärtom. Kommer man upp i seniorklassen så är det betydligt fler killar som rider och i världstoppen är det i princip bara killar, säger Ågren som beger sig till Danmark i helgen för ytterligare en tävling i det späckade schemat.
